30 november 2005
I dag så kände jag mig nästan som en ny människa när jag vaknade. Jag är på bättringsvägen. DH-sjukan börjar lägga sig och i morgon är jag nog redo för att gå till jobbet. Det är väl synd att säga det egentligen, men det är ju faktiskt riktigt, riktigt skönt att vara lite sjuk emellan åt. Och vad gör man inte hellre en sån här dag än att fördriva tiden med att se på film? Hur skönt som helst. Jag har precis tittat klart på War of the Worlds (7/10).
29 november 2005
Walle hämtade upp mig efter jobbet i går. Han skulle köpa visir till sin hockeyhjälm sen drog vi till Willys och köpte mat och en massa chips och dipp. Det var så längesen jag dippade! Det är nästan så man underskattat kraften från en god dipp. Hur som helst, vi passade även på att se en film. Deuce Bigalow: European Gigolo (5/10).
28 november 2005
Jag läste en artikel på IDG.se precis och fick sära rejält på mina smilband när jag läste följande:
Telia är ett av flera stora företag som är med och sponsrar. Tror du att synen på datorspelsvärlden har förändrats?
- Jag tycker att det är bra med större uppmärksamhet men ibland blir det fel som när vissa medier väljer att fokusera på att man spelar krigsspel som Counter-Strike istället för att lyfta upp det som är positivt.
Ta bara det faktum att närmare 6 000 ungdomar kan träffas och umgås i en drogfri miljö. När det är match i ishallen bredvid är 150 poliser på plats. Här hörde jag att en polis kom in och tog en kopp kaffe igår.
Jag tycker det är så rätt. Jag tycker inte om när medierna vinklar såna här saker till det negativa. Jag såg ingen polis på Dreamhack över huvud taget, men jag stötte på en Securitas-vakt. Han var där för att kolla så att inga elskåp var övertäckta.
Läs hela artikeln på IDG.
28 november 2005
Den här filmen har legat ibland utkasten nu sedan i onsdags förra veckan. Då kom Staffan hem till mig med sin dator för övernattning och tidig uppstigning dagen efter. Då var det ju dags att börja köa till Dreamhack. Så för att vi skulle slippa sitta och titta på varann under hela kvällen så bestämde vi oss för att beundra mannen Van the Man i stället, eller också kallad, Van Wilder (7/10).
27 november 2005
Jag vet inte hur många gånger jag sa att jag vill hem och sova i morse, men det var fler än två i alla fall. Tröttare dagar får man leta efter. Och oftast så är de bara två gånger om året – de gånger man är på Dreamhack. Men nu är jag hemma. Jag har till och med hunnit sova en massa.
Någon gång efter 09:00 så kom Påls mamma med sin bil och samlade upp våra grejer får hemkörning. Att bära alla grejer från sin plats ut till Elmias parkering är verkligen ett helvete. Man fasar för det varje gång man åker till Dreamhack. Det är lätt det jobbigaste på året.
Årets Dreamhack får betyget godkänt, men inte mer. Vafan alltså. Det är så jävla kasst organiserat. Det blir bara värre och värre. Ingen bryr sig om besökarna längre. Inga besökare bryr sig om vad som händer på scen heller. Allt runt omkring är så jävla surt. Det som irriterade mig mest var att de inte spelade musiken tillräckligt högt och framför allt att de dissade chipmoddarna när lanet var över. Dreamhack ska alltid, och då menar jag alltid, spela chipmusik när folket går hem. Det är ju halva känslan!
Det var kul att träffa alla polare i alla fall. Vi hade det jätteskoj när vi satt och lamade oss hela tiden. Tankade gjorde vi också. Så nu har jag en hel del filmer jag kan se i veckorna! Äntligen. Det ska bli skoj och jag ser fram emot det. Så tack alla vänner för att ni gjorde det bästa av det Dreamhack! Det var kul.
Det är skönt att det är över för i år, nu kan man släppa det. Jag måste äta nåt nu. Har inte ätit sen i går typ och min mage är helt innåtvänd. Men vem fan orkar laga mat när man är levande död?
Back to normal.
Later.
27 november 2005
Helvarvet börjar ta ut sin rätt. Folk ligger däckade lite kors om tvärs här på tangentborden. Jag är väl inte särskilt långt ifrån att bli en av dem. Mina ögon är tunga som cementblock just nu och jag ser inget skönare framför mig än min alldeles egna säng. Jag vill hem. Jag vill sova. Dreamhack i all ära, men det bästa efter ett LAN som detta är att få gå hem och sova i sin egna säng.
Efter att ha sovit på en tunn madrass några gånger och suttit stilla framför datorn så pass länge så, ah…. jag är trött.
Jag vet inte hur mycket jag orkar skriva. Ska jag försöka sova lite på min plats? Ska jag bita ihop och hålla ut i några timmar till? Frågan är i skrivande stund ännu inte besvarad. Men förmodligen kommer kroppen min ta ut sin rätt och kräva sin sömn när jag minst anar det. Vad jag fruktar för mest just nu är att behöva bära min 19″ skärm som väger fem hundra kilogram ut i kylan. Varför i helvete ska man behöva ta med sig datorn för? Jag vill lana utan dator. Typ lana med mobilen eller nåt…
Min mage är konstig. Jag har någon slags magknip.
Later.
Ps. Det verkar som att de vill ha lite fart på besökarna genom att dunka en massa hög skitmusik. Pfft…. Ds.
26 november 2005
Utan att fråga så snodde jag Sardars kickbike för en liten stund sen. Jag var hemma och hämtade min kamera. Jag kan ju inte komma hem från Dreamhack utan att ha fotat en massa lama bilder! Ne. Det skulle jag aldrig förlåta mig själv för. Så när mina fingrar har tinat färdigt så ska jag ta med mig stativet och gå runt och plåta lite.
Vill du vara med på bild?
Later.
26 november 2005
Nu har jag sovit gott. Jag vaknade inte en enda gång under natten förutom i morse när jag var tvungen att gå upp och kissa. Men jag somnade om tror jag. Inga jetmotorer i dag.
Det var för övrigt sista natten med sömn. Lördag till söndag kommer jag vara uppe non-stop utan sömn. Så ifall ni tycker att jag ser ut som en levande död framåt 9-tiden i morgon bitti så har ni en anledning till att oroa er. Eller jag menar inte oroa er. Jag är bara lanad till max. Allt är under kontroll.
Ska försöka hjälpa till i DH Game nu.
Later.
25 november 2005
Äntligen tillbaka i svettlukten! Jag har precis bowlat med jobbet. Jag var tvungen att offra två timmar för laget. Vi var nere på Bowling Arena, som turligt nog ligger precis jämte Elmia här där Dreamhack håller till.
Vi körde någon slags nattbowling med 20 lag. Jag, tillsammans med Peter och Christer, var ett lag. Genom de första fyra serierna så låg vi först av alla men så började vi spela kasst. Vi slutade som trea. Men trea bland 20 lag tycker jag är godkänt faktiskt.
Nu har alla sprungit iväg för att käka – givetvis så fick inte jag reda på det här. Jag har Pål. Jag för väl söka tröst hos honom. Lite senare i dag så tror jag det är dags för den sedvanliga Statoil-rundan. Den ser jag fram emot. Det brukar sluta med att jag får slå ner Staffan i frysboxen med alla panpizzor. Vi får väl se…
Later.
25 november 2005
Första natten avklarad. Utan hemska drömmar eller diverse komplicerade hinder för att få några timmars skönhetssömn. Vi gick och la oss runt 04:00 i natt och så ställde jag alarmklockan på 11:30.
Någon gång mitt i natten så började sovsalens aircondition dra igång. Jag skulle kunna jämföra dess decibelnivå med en samling JAS-plan två nanometer ifrån örat. Haha, ne, så vfarligt är det inte. Men det var lite jobbigt i början.
12:00 så börjar DH the Game, alla är skitpisstaggade. Vi ska vinna!
17:30 måste jag springa iväg och spela bowling med jobbet. Det är lite trist, men vafan. Några strikes emellan dödandet framför datorn ska väl gå an.
Later.